Ensemble, c'est tout.
Jag borde börja se över mitt magra utbud av kläder. Jag måste ju se lite anständig ut när jag ska vistas i royalisternas hufudstad. Rykten säger att nyårsafton kommer bli festlig. Och kanske inleds det nya året med ett jobb. Jag skulle inte tacka nej.
Det är ändå bra skönt att vara långledig. Igår spenderade jag exempelvis eftermiddagen i soffan med en god bok - "Tysk ordbildning 10 poäng". Nu vet jag vad språkets minsta beståndsdel heter. Åt helvete med alla naturvetare som tjatar om molekyler och atomer. This is the shit.
Det doftar linssoppa. Mumsfillibubblan.
Keeeeso.
En del är oftare på Mallorca än mellan sina tänder
Igår var det julfirande. Igen. Ännu ett julbord som avslutning på de andra...tre? Hamen. Sällskapet var echt lustig. Mormor var på G - allt man behöver efter en stroke är två alvedon, glühwein och gångstavar. Sen kan inget hindra livets gilla gång. Na ja, wenn der liebe Gott mich haben will - ja denn muss ich kommen.
Även tante Erika var i gasen. Det är alltid svårt att avgöra hur stor inverkan alkoholen har på flödet av svordomar och galna historier men jag vill nog hävda att den är i princip obefintlig.
- Jaaaadå, jag gick rakt ner i en jävla stor håla med fårhuvuden. Herrejeeeesus.
- Vad fan ska du i Polen och göra?
Jag älskar den skånska livsbejakande andan - särskilt i kombination med ett generöst intag av snaps, brunkål och mormors köttbullar.
Morfars julklapp blev väl ändå kvällens höjdpunkt. Tadah en skjorta!
- Ooouh jag som tänkte köpa en på Netto.
Efter viss påtryckning från mamma gick han till slut med på att prova skjortan. Öppet köp är den nya melodin. Han lyckades knäppa de tre översta knapparna och även den sista. De resterande knapparna, som olyckligt nog fått sin placering där radien är som störst över morfars välgödda kula, gick däremot inte att knäppa. Inte en chans. Storebror gjorde sköna ljudeffekter till hur det skulle låtit när knapparna slets bort om man försökt sig på att knäppa skjortan.
Jag skrattar och morfar säger (och nu citerar jag):
- Åh den passar perfekt.
Lost and found
- Nämen titta vilken tur att de har skrivit att hon är lärare! Det var ju lite svårt att se annars. I sjunian.
Skolkataloger kan vara underhållande. Särskilt med härliga kommentarer från diverse skolpersonal.
Idag har jag utövat olika aktiviteter i mognadens tecken. Jag har bytt ett punkterat däck, städat och skalat 400 g morötter. Nu är det jul igen.
Pappa har lyckats köpa Sveriges fulaste gran som vanligt men vi tycker väl om honom ändå antar jag. Jag menar: det har ju hänt förr. Get used to it.
Ikväll är det uppesittarkväll med Jonna och Sebastian med franskt uttal. Hurra hura hurra.
Är tomten verkligen far till alla barnen?
Can I help you?
En tant som utger sig för att vara ynkligare än vad hon egentligen är, lägger med darrande händer upp sina varor på bandet. Jag försöker se vänlig ut medan hon andas tungt och klamrar sig fast vid cash guarden. När varorna är betalda lastar hon upp en hög med skrapade trisslotter på fruktvågen.
- Det här är lotter som jag fick av mina vänner när jag låg på sjukhus.
Hennes kraxiga stämma skär sig och jag tänker: "Jävlar vad hon måste ha vunnit mycket pengar."
- Jaha då ska vi se, säger jag uppmuntrande, när ska påbörja min utbetalning av vinstsummorna på lotterna. Redan när jag kontrollerar första lotten i denna oändliga hög, inser jag att hon själv inte kollat igenom högen. Jag döljer min växande irritation.
- Nej du det var ingen vinst på den, säger jag men menar egentligen: "Vad fan har du inte förstått att man ska lämna in lotter med vinst?"
Hon står där och verkligen anstränger sig intensivt för att se svag ut och jag blir bara mer och mer irriterad. Människorna i kön bakom undrar förstås vad jag sysslar med men jag håller masken och låtsas som att det är helt normalt att det är en del av kassarutinerna att gå igenom 30 trisslotter utan vinst.
Tanten var för övrigt runt 40 år.
A dieu
She's says you've given up - your folks told me you should be left alone.
Åh äntligen lite stuktur i min vardag. Eller struktur var kanske att ta i. Men två dagars jobb är två dagars jobb - kaaasching. Brav.
Igår köpte jag efter lång tids suktande min efterlängtade klänning. Kein Schnäppchen aber trotzdem... Ännu en spark i rätt riktning. Men som sagt: När man nått botten har man i alla fall någonting att stå på.
Fick en släng av Berlinlängtan nyss. Mycket värre än väntat. Tänk att en uppdatering i resedagboken kan göra så mycket. Det är löjligt nästan. Ich will Kastanienallé.
At least be confused about right and wrong. A dieu.
Radiengångerradiengångerpi?
Idag rusade jag upp vid klockan sju helt frivilligt. Fråga mig inte varför - det är ju inte så att jag har ett jobb att sköta. Men kanske snart förhoppningsvis. Notera hur osäkerheten framhävs genom ordvalet.
Jag har i alla fall skaffat mig två referenser. "Det blir ju inga bra referenser men det är klart jag ställer upp." Min chef är alltid lika seriös. Poop, får jag inget jobb ska jag sticka in en blyertspenna i ögat och vrida tills jag inser hur dum jag är som tackade nej till sex månader i London. Tänk att det aldrig lönar sig att vara förståndig. Just därför ska jag testa det där med blyertspennan.
Nu är Jonnalover hemma igen. Guhud vad jag har saknat henne. Sebastian-c'est-une-jolie-jardin är också med. Han verkar echt sympatisch som en tysk hade uttryckt det. Deras förhållande verkar så internationellt och trevligt. Zum Wohl alle Freunde.
Min syster har givit mig det bästa feministiska matteexemplet ever: Hur många ballar behövs det för att det ska räcka hela året?
Svara på det om ni kan.
Och vinet flödade.
Tisdagen fortsatte i samma bekymmerslösa anda med en shoppingtur på Lidl. Achmed falafel vad lätt man kan glada upp sig. På vägen hem föll vi in i ett tragiskt lattedrickande till ljuva Backstreet Boys-låtar i Anderstorp. Möbel är bättre. Kauf dich är bättre. Berlin är bättre.
För att döda påven och slicka såren hyrde vi en tysk film och bänkade oss i återigen på Björkgatan 5. Vissa dagar är helt bättre än andra.
Jag ska.
Idag ska jag söka jobb. Det känns i alla fall bättre om jag låtsas att jag verkligen kommer att göra det idag. Just nu ska jag dock inte avbryta min yogi-tesermoni. Åh halleluja gud har talat. Jag har en liten mjölkskummare i min ägo och kan nu överdimensionera skummandet hur mycket jag vill. Fast Emelie-liebling gör det bättre.
Jag börjar längta förfärligt mycket till London också. Frida min diskokula. Anna min riksost. Och javisst jag längtar väldigt ofta efter närhet, som Bob Hansson sa.
Och Jonna pallrar sig hem från Paris inom loppet av två veckor. Det ska bli underbart. Superwunderbar.
NU är det dags.
Nödställd i stople
Igår gjorde jag en utflykt med fader och broder. Denna resa utanför Gnosjö kommuns gränser resulterade i nya skidkläder. Jag ska inte beskriva min totala lycka över ett utmärkt skidställ för längdskidåkning. Jag skulle ju kunna framstå som verrückt. Mums konjunktiv två.
Är det någon mer än jag som skulle vilja ha ett diplom för genomförd utbildning av nödställd i stolpe?
Komiken är brutal.