Je ne parle pas..?

Imorgon bär det av mot Paris. Jag börjar få lite ont i magen, äventyrsmagont. Jonna kan nämligen inte möta mig på Charles de Gaullle, så jag ska ta "pendeltåget som det heter på svenska" in till Paris. Det ska nog gå fint. Som jag sa till Jonna: med min franska i bagaget och med turbanen på huvudet kommer allt att gå very very smooth.

Hur turbanen kom in i bilden: det har tydligen varit någon form av terrordåd i Paris, och fördomsfull som jag är så utgår jag ifrån att alla terrorister bär turban. Alltså: jag bär också turban för att undvika att bli ihjälbombad på metron. Och mitt franska ordförråd lämnar inget att önska. Händer det något ler jag bara och säger: c'est une jolie jardin, n'est pas? (jag reserverar mig för eventuella stavfel, men mitt uttal är ultimat) "Det är en vacker trädgård, eller hur?" Om denna fras inte skulle föra mig på rätt väg blänger jag bara och lägger till: je cherche mes clés! Depeche toi! "Jag letar efter mina nycklar. Skynda dig!". Det kommer gå så bra. If you don't know where you're going, any road will take you there.  

För att musiksätta min längtan hade jag tänkt lägga upp någon bra låt, där de sjunger om Paris. Men jag hittade ingen:

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback