sotto voce

God morgon världen. Nu har vi vaknat till liv - efter några timmars djup sömn. Eller djup och djup. Jag vill ju bestämt hävda att Jonnas väckarklocka ringde någon gång under natten. Eller rättare sagt två gånger. Det är förvirrande ska ni veta, hennes väckarsignal är nämligen samma som min ringsignal så jag trodde ju att det var min telefon som ringde. Något som förstärkte känslan av att det faktiskt var min telefon var att Jonna inte vaknade och stängde av den jävla klockan. Och det bästa av allt: nu vet vi inte hur det verkligen ligger till. Jag håller dock fast vid att klockan ringde, men Jonna som uppenbarligen sovit som en död, menar att jag hittar på.

Natten blev lång och fartfylld. Fyra klubbar varav en som Jonna jobbat på. Underbar: vakter som kindpussas, slippa köa, få gratis champange. Tack Jonna. High five! Du får fyra toasters (tummen upp)

Nu skulle Jonna utöva någon form av teknisk support från sin fosterställning i soffan. Jag försökte nämligen lägga in bilder igen men det händer liksom inget när jag kopplar in kameran. Jonna säger: testa ett annat USB-hål.
Det där med komplicerade tekniska termer känns, after all, väldigt väldigt överflödigt.