Och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om.
Här sitter jag och minns. Ibland undrar jag varför högstadietiden känns så viktig? Eller viktig kanske är fel ord. Speciell.
Jonna: tänk om vi skulle åka tillbaka EN dag. Vi skulle promenera i timmar och skicka sms. Du skulle sitta vid datorn, berätta om kvällen innan. Att du sovit för lite men du skulle vara glad ändå. Jag skulle ligga på sängen bredvid datorn och känna mig delaktig, kanske ge några konstruktiva förslag på lögner. Vi skulle förmodligen lyssna på "Breakfast at Tiffany's" och "Please, forgive me". Vid nio skulle jag vara trött, eftersom jag alltid går upp för tidigt. Vi ses imorgon, kunde man säga och veta att det alltid stämde.
Det bästa med högstadietiden är i alla fall att man har lyckats skapa distans till den. Självdistans. Sjävrespekten är det värre med. Såhär alltför många år senare åker vi alltid förbi hans hus. Och det är fortfarande spännande. Hög femma.
Eftersom det snöar och jag sitter här och tänker på högstadiet:
Jonna: tänk om vi skulle åka tillbaka EN dag. Vi skulle promenera i timmar och skicka sms. Du skulle sitta vid datorn, berätta om kvällen innan. Att du sovit för lite men du skulle vara glad ändå. Jag skulle ligga på sängen bredvid datorn och känna mig delaktig, kanske ge några konstruktiva förslag på lögner. Vi skulle förmodligen lyssna på "Breakfast at Tiffany's" och "Please, forgive me". Vid nio skulle jag vara trött, eftersom jag alltid går upp för tidigt. Vi ses imorgon, kunde man säga och veta att det alltid stämde.
Det bästa med högstadietiden är i alla fall att man har lyckats skapa distans till den. Självdistans. Sjävrespekten är det värre med. Såhär alltför många år senare åker vi alltid förbi hans hus. Och det är fortfarande spännande. Hög femma.
Eftersom det snöar och jag sitter här och tänker på högstadiet:
Kommentarer
Postat av: Jonna
Gschonnatt, det kom från hjärtat.
Trackback