sotto voce

- Tack för idag, Karro. Ha en jättebra midsommar nu!
- Tack det samma!
- Och så tar du det försiktigt med...ja du vet vad.
- Jadå! Det gör jag ju alltid!
- Alltså, det var killar jag syftade på.
- Jaså, ska jag behöva ta det lugnt med dem också. Men okej, det ska jag tänka på!

Vilken dag alltså. Den började med att pappa rusade in i mitt rum och undrade om jag verkligen inte skulle gå upp snart. Utan att jag själv förstod hur det gick till svarade jag alldeles för muntert att: jodå! Jag hade minsann ställt klockan på kvart över. Jag märkte ganska direkt att jag lyckats sno överkastet som en snara runt halsen och i detta tillstånd rusade jag alltså upp samtidigt som en välkänd melodi på min mobil började spela. Eftersom detta scenario utspelade sig inom loppet av en halv minut stod pappa fortfarande kvar i dörröppningen och tittade förskräckt på mig. Han hade nog inte ens förstått att jag var vaken. För att förtydliga detta obegripliga faktum utropade jag och log: Åh vad underbart att vakna till "Jag sitter i permobil"!

Dagens åtta arbetstimmar har spenderats med mina underbara avloppsluftare med kragrör för genomföringspanna av betong. Jag har matats med bakelser och dylikt till den grad att tanken på att aldrig mer utöva intag av föda känns lockande.

Hamen. Hela mitt liv är fyllt med potentiell avkastning. Filofax can't beat the feeling. Arbeit macht Geld.