Ägget blev till mos.
Eftersom du bloggar, får väl jag ta hand om de här bestyren, säger Kristoffer med en besk underton och ställer demonstrativt in yogurten i kylskåpet.
Morgonen har börjat över förväntan: jag vaknar till ljudet av en kaffekvarn, vrålar "är du redan vaken" och berättar sedan om nattens drömmar. Diskussionen övergår av någon outgrundlig anledning i ett samtal om tarmar. Jag konstaterar att ordet "tarm" är ett av de fulaste orden jag känner till, varpå jag börjar rabbla upp alla sammansättningar med "tarm" som jag kan komma på. Tarmsystem, tarmflora, tjocktarm...
- TARMLUDD! fyller Krisotffer ivrigt i.
- Vad är det? undrar jag.
- Det är ludd man har i tarmarna. Det hjälper till att suga upp näring. Tar man ut det, räcker det fyra varv runt jorden. Eller nåt...tarmludd alltså.
Vi går upp och äter frukost. Det smakar ljuvligt som vanligt. Jag har med andra ord återfått kärleken för frukost. Inspirerad av min äggmacka morgonen innan, kokar Kristoffer ägg. Jag ska ha ägg på min macka, ropar han lyckligt! Och det är då allt går snett. Med så tålmodiga rörelser man kan ha en onsdagmorgon försöker han skala sitt nykokta ägg. Det går dåligt. Åh, nu följer halva ägget med! vrålar han och börjar skala med ett irriterat rörelsemönster, vilket gör att ytterligare lite ägg lossnar och hamnar i diskhon. Varför kan inte hönan värpa ordentliga ägg? fräser han retoriskt och försöker svälja att han egentligen förbannar alla hönsuppfödare i hela landet. Med en aning sans i behåll, placerar han ägget i vår nyinköpta äggdelare. Morgonen innan hade jag stolt visat upp mina estetiskt tilltalande äggskivor. Hans ägg bli mos. Fa-an, blir kommentaren när han lägger upp äggmoset på mackan.
- Det där ser gott ut, konstaterar jag.
Morgonen har börjat över förväntan: jag vaknar till ljudet av en kaffekvarn, vrålar "är du redan vaken" och berättar sedan om nattens drömmar. Diskussionen övergår av någon outgrundlig anledning i ett samtal om tarmar. Jag konstaterar att ordet "tarm" är ett av de fulaste orden jag känner till, varpå jag börjar rabbla upp alla sammansättningar med "tarm" som jag kan komma på. Tarmsystem, tarmflora, tjocktarm...
- TARMLUDD! fyller Krisotffer ivrigt i.
- Vad är det? undrar jag.
- Det är ludd man har i tarmarna. Det hjälper till att suga upp näring. Tar man ut det, räcker det fyra varv runt jorden. Eller nåt...tarmludd alltså.
Vi går upp och äter frukost. Det smakar ljuvligt som vanligt. Jag har med andra ord återfått kärleken för frukost. Inspirerad av min äggmacka morgonen innan, kokar Kristoffer ägg. Jag ska ha ägg på min macka, ropar han lyckligt! Och det är då allt går snett. Med så tålmodiga rörelser man kan ha en onsdagmorgon försöker han skala sitt nykokta ägg. Det går dåligt. Åh, nu följer halva ägget med! vrålar han och börjar skala med ett irriterat rörelsemönster, vilket gör att ytterligare lite ägg lossnar och hamnar i diskhon. Varför kan inte hönan värpa ordentliga ägg? fräser han retoriskt och försöker svälja att han egentligen förbannar alla hönsuppfödare i hela landet. Med en aning sans i behåll, placerar han ägget i vår nyinköpta äggdelare. Morgonen innan hade jag stolt visat upp mina estetiskt tilltalande äggskivor. Hans ägg bli mos. Fa-an, blir kommentaren när han lägger upp äggmoset på mackan.
- Det där ser gott ut, konstaterar jag.
Kommentarer
Trackback