Igår blev det middag, lite förfest före tentafesten och sen sivans. Som vanligt misslyckas jag fatalt med att fullfölja en utekväll där. Jag började i sanning ganska bra - hann komma halvvägs i den oändliga kön innan jag fick veta att jag inte kunde köpa nationsmedlemskap i dörren. Att tränga sig motströms kändes som ett nederlag och ännu värre kändes det att ställa sig sist i kön igen. På grund av den svenska vintern i kombination med mitt dåliga omdöme gjorde sig mina förfrusna fötter alltför påminda. Så ja, jag bangade. Nu igen. Var hemma strax före tolv och bankade liv i mina iskalla fötter. Och sen somnade jag som en död.
Låg och bläddrade i min överflödiga kalender och hittade ett franskt ordspråk. Tänkte att det passade som stående anledning till tentafestfirande: "I segerns stund förtjänar man champange, i nederlagets behöver man den"
0