Kom ihåg mig.
Postat av: Jonna
Det gör mig ännu mer lycklig att du inte glömt mina poäng. Det var givetvis det första jag också tänkte på. Jag har kanske dessutom inte berättat om espressomaskinen som jag fick?! Jag samlade tydligen omedvetet poäng på min bank?! Och kunde lätt plocka ut en espresso där då jag hade samlat ihop 20 000 poäng. Har till och med poäng kvar som jag suger lite på. För att återgå till matpoängen så samlar jag nu till en ny dvd. Kjelle skulle inte gilla dvdn som jag har nu och jag hoppas att kunna byta tills han kommer, en surprise så att säga.
2009-01-28 @ 23:48:25
Fantastiskt! En dvd, Kjelle kommer ju bli ruinerad när han måste uppgradera hela sitt boende hemma på Harvgatan för att hänga med i din takt. Det kan inte vara lätt att vara din far, Jonna. Men som sagt: jag tror han uppskattar din prylmedvetenhet.
Alla poäng alltså: 20 000! Hur samlar man poäng på banken? Får man1 poäng för varje inkasserad miljon? Jonna, glöm inte bort att jag ska få tio procent om du någon gång blir rik på riktigt. Och jag ska vara huvudgäst på ditt bröllop också. Sen är jag nog ganska nöjd.
Du går genom stan, som om ingenting hänt, lika vardagligt snygg som igår.
Jonna- säger:
shit mitt kaffe alltså
det är den bästa maskinen jag har ägt
pappa är givetvis avundsjuk och måste ju köpa en likadan
kaffet blir dessutom svingott!
PLUS att jag har fått en I love NY mugg att dricka ur
jag är så lycklig på morgonen att jag idag inte ens bryr mig om att hela frankrike strejkar så jag kommer gå till jobbet
jag kommer studsa fram bland alla svärande fransmän
OJOJ nu lyssnar jag på varning för ras också
ah sen kan du lyssna på stereophonics -have a nice day! det kan bli vår nya morgonlåt!!
på distans
JAG SAKNAR DIG!!!
det känns lite som att jag pratar med mig själv, fast jag liksom tänker dina svar i huvudet
tänk när nån av oss dör, det kommer nog vara den värsta dagen någonsin
nu måste jag skriva nåt efter det för jag inte vandra ut i den franska trafiken med det som min sista mening
ah nu skrev jag nu nåt, det borde väl räcka?
japp japp
nämen så att ha en bra dag då!
ah fast vi behöver inte säga hejdå än, jag har inte sminkat mig än...kan ju inte slita mig från kaffet
ah okej hejdå då
Gaymen, amen.
Gårdagen blev mycket lyckad: det hela började med en fartfylld biltur ut till samarkand. Man vet inte riktigt om man ska skratta, skrika eller gråta när Frida halvvägs in i en rondell utbrister: "Men vad fan, är det här en rondell?". Trots påtgaliga otydligheter i vägbygnationen kom vi hem fullt vitala: jag med vin - Frida med halva systembolaget och ett par nya skor.
På eftermiddagen drog Teresa med mig på opposition. Såhär med facit i hand kan jag ju erkänna att jag var en smula skeptisk redan innan vi gick dit. Brukar man gå på sånt här? Joho, då. Men då brukar det också vara fler än fyra opponenter. Jag vet inte hur mycket vår insats som publik uppskattades av deltagarna. Vi satt åtminstone i hörnet av grupprummet.
På kvällen blev det vin- och spelkväll hos Teresa. Fantastiskt. Jag och Frida VANN familjegeni. Fantastiskt igen. Jag har verkligen aldrig vunnit. Det kan finnas ett samband med att jag alltid spelat mot pappa. Hur som helst: jag kunde en hel del. Exempelvis i vilken bollsport man alltid måste ha en fot i golvet. Teamwork är ju trots allt inte en sämre arbetsform än någon annan.
Tila Tequila stod på i bakgrunden också, vilket resulterade i att vi försökte komma på liknande namn åt oss själv. Det gick utmärkt: Teresa Tequila, Rosanna Rom, Maria Mojito, Peggy Punsch (Teresa som inte fattat poängen, ville bestämt att det skulle vara Peggy Konjak), istället fick jag äran att heta Karolina Konjak efter invändningar mot att vi kunde vara lite snälla i stavning och uttal så jag kunde fått något mer glamoröst som "Karolina Cosmopolitan". Men icke. Svårast var att komma på ett alias till Frida. F liksom. Vilka sprit- och drinksorter finns det på F? Efter många om och män kläckte någon det briljanta förslaget: Frida Fatöl. Passar ju utmärkt!
Idag har jag hämtat mina linser, så nu ser jag vad jag skriver. Plus i kanten helt klart.
Nu: scones!
Hög femma, Jonna!
Postat av: Jonna
Jag kan berätta nåt som gör vem som helst glad, iaf mig. Igår köpte jag en ny kaffekokare, pappa tyckte jag skulle slå till med en riktigt BRA kaffekokare. Under min lunchrast besöker jag elektronikaffären och hittar till min stora glädje en kaffekokare som man kan programera!! Mitt kaffe görs nu alltså automatisk varje morgon 7.30. Jag tror ingen kan förstå min glädje när den började puttra lite mysigt imorse. Det är lycka det. En automatisk kaffekokare.
2009-01-27 @ 08:34:45
Jag kände att det var värt att lyfta fram den här kommentaren lite extra, eftersom den faktiskt gjorde mig glad. Underbart! En BRA kaffekokare! Prisa gud, som min syster skrek när jag och pappa hade plockat svamp.
Det känns som det ligger i Kjelles blod att välja bra saker. Okej, nu var det ju inte han som valde men det var trots allt han som betonade vikten av att det skulle vara en riktigt BRA kaffekokare. Härligt Jonna! Jag menar, i Kjelles bar finns det minsann inget skräp. Där är det riktiga shakers och iskrossare som gäller. Min största gåta nu är bara: Jonna vad ska du göra med alla dina poäng du samlar på ditt franska ica-kort? Jag antar att du har ditt lilla kök fullt med äckliga kex som gett dig höga poäng och att du har stenkoll på alla poängvaror för veckan. Tell me, ska vad ska du köpa nu?
Emelie hälsar.
Lasagne.
Jag lyckades vika min nagel bakåt precis, genom att dänga in den i ugnen. Även det känns onödigt och en smula olämpligt. Konstaterade samtidigt att det i princip är onsdag för mig idag, eftersom jag haft en sådan offerhelg och inte gjort annat än vardagssysslor: typ pluggat, ätit och tränat. Och om det princip är onsdag, borde jag med rätta kunna åka till Kristoffer imorgon...
Om man skulle ta och bli lite positiv. Det är inte lätt, kompisar, att vara positiv när utgångspunkten är negativ och vädret gör en självmordbenägen och Växjö känns som den innersta cirkeln i helvetet. Okej, det där var en smula överdrivet.
Jag är ganska glad ändå. Fick lasagne nyss, till exempel. Det gör mig glad.
Såhär blir det när jag läser om demokrati och tänker på Kristoffer samtidigt:
Graceland.
Rockabillysittningen var ändå trevlig. Jag har engagerat mig för hela mitt liv nu - liksom stillat det dåliga samvetet för att jag är en usel föreningsmänniska. Jag gjorde fina namnskyltar på pastellfärgade lappar, eller ja fina och fina. Jag hjälpte till att duka, Dessutom stod jag i garderoben och sa välkommen och hängde in jackor. Fantastiskt.
Idag överväger jag att GÖRA köttbullar. Känns en smula overkill - men vad ska man göra en hel lördag när man mår bra liksom?
Två små smakprov från gårdagen:
Nu: rockabillysittning.
Äppelknyckarjazz.
Att vispa creme fraiche fluffigt för hand är omöjligt. Och ändå försöker jag - VARJE GÅNG. Det säger ju uppenbarligen mer om mig än om det jävla receptet.
Igår blev jag bjuden på mat av pappa. Det var såklart ytterst trevligt och jättegott. Mozzarellapizza är grejen.
Förutom att ha snorat mer än tidigare, har jag idag yckats sitta av en föreläsning, lusläsa betygsgränser och kasta iväg ett mail till en föreläsare. Nu är det krig, höll jag på att säga. Men det fattar ju alla som känner mig: jag krigar inte. Med konflikträdslan som bästa vän, ställer jag på sin höjd en fråga. Och håller tummarna för svar.
I eftermiddag ska jag göra det jag är så dålig på, men som alltid ser så ambitiöst ut att jag tänker att jag vill göra likadant. Ni vet: plugga i bibblan. Kanske kommer jag dit men termos- och fruktnivån kommer jag aldrig uppnå.
Åhå, jag lyssnar tydligen på ALLT!
Glasögon.
Nu har jag varit hos optikern. Det är lite läskigt. Jag får för mig att jag vindögd, att jag blir manipulerad att säga att jag ser bättre med sämre glas och dessutom undrar jag hur den där lilla maskinen fungerar som man tittar i och så kommer det ut en kvitto? Anyhow, det blev en dyr historia - dels för att linsinköp inte riktar sig till min csnekonomi, dels för att jag är oförståndig och vill prova på färgade linser. Sen har jag hört att det är bra med glasögon också: så här sitter jag med fyra olika bågar och beslutsångest. Kristoffer sattes på prov och fick yttra sig utan att jag sagt vad jag tyckte: happy times, vi tyckte likadant.
Annars har jag mest hostat och läst i "Demokratin och dess antagonister" - titeln låter faktiskt värre än vad den är. Först tyckte jag dessutom att den var fruktansvärt ful men nu har jag nog ändrat uppfattning, Den är ganska ball faktiskt.
Satt bredvid en kille på bussen idag. Han var förmodligen en toffel. Hej här sitter jag och dömer och tjuvlyssnar på folks telefonsamtal: hur som helst så ringde han upp någon och lät väldigt mjuk på rösten. Det framgick att den andra personen ville ses och han föreslog sjutiden, eftersom han sedan längre tillbaka bestämt att träna med någon kompis. Av hans frågor framgick att sju inte alls passade den andra, eftersom hon/han skulle sova vid nio. Utan att låta varken sur eller arg sa han mesigt: ja, men då får jag väl helt enkelt ringa och säga att jag ska umgås med dig. Och sen lade dom på. Om jag hade varit den andra hade jag försökt invända även om jag inte ville, något i stil med: nej, men har ni bestämt så kan vi ses någon annan dag. Eller: jag kan gå och lägga mig klockan tio? Men icke.
Varför skriver jag ens om det här? Jag har ju inte en aning.
Swing för hyresgästföreningen.
Dagen har börjat lite för aktivt. Förresten så lyckades jag somna fyra timmar igår på dagen. Cribs weekend alltså. I'm so happy. Men idag har jag som sagt varit aktiv. Gick till gymmet i gryningen och upptäckte när jag tränat färdigt att jag har ont i bröstkorgen, fast i lungorna liksom. Teresa har fått höra mitt gnäll hela förmiddagen. Trots min hypokondriska smärta orkade jag shoppa för alldeles för mycket. Happy times. Det var inget onödigt faktiskt, eftersom jag behöver ALLT.
Idag börjar den nya terminen. Det känns mest: jaha. Det löser sig och så vidare. Ska försöka fjäska mig ifrån ett seminarium vecka sju så jag kan åka till fjällen. Jag gissar på att jag kommer straffas med en tregångersåjobbiguppgift.
Nu lite vila före terminens första föreläsning. Ge mig kraft och lycka, som prästen sjöng på konfirmationen.
Dagens:
Franska ordspråk och kalla fötter.
Igår blev det middag, lite förfest före tentafesten och sen sivans. Som vanligt misslyckas jag fatalt med att fullfölja en utekväll där. Jag började i sanning ganska bra - hann komma halvvägs i den oändliga kön innan jag fick veta att jag inte kunde köpa nationsmedlemskap i dörren. Att tränga sig motströms kändes som ett nederlag och ännu värre kändes det att ställa sig sist i kön igen. På grund av den svenska vintern i kombination med mitt dåliga omdöme gjorde sig mina förfrusna fötter alltför påminda. Så ja, jag bangade. Nu igen. Var hemma strax före tolv och bankade liv i mina iskalla fötter. Och sen somnade jag som en död.
Låg och bläddrade i min överflödiga kalender och hittade ett franskt ordspråk. Tänkte att det passade som stående anledning till tentafestfirande: "I segerns stund förtjänar man champange, i nederlagets behöver man den"
Silent running.
Herre, vad trött jag är. Idag har varit en så effektiv dag att det kändes tacksamt att komma hem. Jag har sedan åtta imorse hunnit: träna, gå till Teresa, pluggat, åkt till stan och kommit hem. Vad mesigt det lät nu i efterhand. Det var väl ingen elitprestation direkt. Men ha i bakhuvudet att jag inte fick upp mitt cykellås idag. Alltså: jag har gått och gått och gått.
Imorgon är det tenta och jag har kommit in i stadiet där jag bara vill ha den nu nu nu, så jag liksom slipper sitta och ha dåligt samvete över att jag inte pluggar mer. Håll alla era tummar för att det går bra!
Gjorde lite fräsiga inköp idag, som jag förmodligen kommer ångra. Känner på mig att det var klädeplagg som såg asbra ut i provhytten men som kommer accentuera alla mina dåliga sidor när jag väl ska använda dem på riktigt.
Ikväll kommer Julia till staden. Happy times, jag hoppas på en skymt.
Paus.
Det känns att det är söndag, efter helgens äventyr.
Har i alla fall pluggat ytterst ihärdigt idag.
Så Kristoffer, nu kan du komma hit och umgås!
Funderade på om änder fattar att det är is på sjön.
De liksom tar sats som om de skulle ta ett dopp och sen glider likt en tecknad figur över isen.
Jag tycker de ser förvånade ut.
Funderade även på vad man dör av när man hoppar från en hög byggnad, men sen kom jag på att det var ju inte direkt någon gåta.
När Salikons rosor vissnar, då är jag död.
Sov till elva. Vaknade förmodligen av chock. Har gått runt och varit glad över att jag sov så länge, på riktigt alltså. Mitt i glädjeruset lyckades jag dessutom tvätta, få tvätten torr och laga stuvade makaroner. Det där med att beräkna kanske inte är min starkaste sida. Jag lär ha makaroner för hela nästa vecka. Tur att de blev goda i alla fall.
Som avslutning på en perfekt dag har jag kollat på Astrid Lindgrens "Allra käraste syster", "Gull-pian" och "Hoppa högst". Det är då man gråter floder. Så sjukt bra.
Heartbeats.
Nu sitter jag här - förbannad och tvär. Nej det gör jag inte. Har bara den väntade tröttheten hängandes över mig. Det är ju jag som vaknar före sju, med en flaska vin i blodomloppet, går till gymmet och försöker plugga. Man kan liksom inte förvänta sig att jag ska vara helt harmonisk en sådan dag.
Dessutom färgar jag håret. Ännu en dum idé - det har en konstig brun färg just nu. Hoppas att det bli bättre när jag sköljer ur det. Om jag har otur blir det en vacker fläck på mitt badrumsgolv också. Att jag ska veva så med armarna.
Lyssnar på gamla godingar, har för dagen lämnat min åttiotalsyra. Den är inte så uppskattad.
It's like looking down the barrel of a gun - and it goes off.
Efter en stadig frukost beger jag mig till gymmet. Innan jag cyklar (vilket visade sig vara dagens nästa misstag) tittar jag klentroget i träningsväskan och konstaterar att den känns ovanligt tom. Jag grubblar en minut men beslutar enväldigt att ingenting fattas. Jag cyklar, dvs slirar fram med hjärtat i halsgropen. Väl framme på gymmet upptäcker jag att det är mina träningsskor jag glömt. Vänta - det här känner jag igen. Just det, det var ju JAG som kom med EN sko till gymmet i Hjo. Motgång. Jag tappar modet och har inte hittat det på hela dagen.
Har gjort tappra, eller kanske inte tappra men försök till att plugga. Känns som att jag läst kapitel sju i Premfors precis hela dagen: regeringskansliet och fan och hans moster. Jag vill DÖ.
Dessutom glömde jag en platta på idag. Märkte det dock när jag upplevde en behaglig temperatur i min lägenhet. För att belysa misären ytterligare kan jag tillägga att jag precis lyckades piska mig själv i ansiktet med dammsugarsladden. Den liksom snärtade upp över hakan. Så nu ser jag lite missbildad ut. Men det drabbar ju ingen utomstående.
Alla som vill dricka öl - räck upp en hand!
Ice, ice baby.
Det jag kommer ihåg bäst från 2008 är såklart när du bodde här. När vi hade enflaskarödvinsavstånd att gå mellan varandra en vardagkväll. Eller som din mamma sa: jag hade kunnat sova på soffan om jag ville. Det gjorde jag ju visserligen inte, men vi satt i den. Ganska mycket i relation till hur ofta jag sitter i din soffa nu. Vi lagade, eller rättare sagt, du lagade pastasås. Eller stuvade makaroner. Ibland bjöd du på rom&cola också. Men du vet ju att jag tycker att det smakar gubbe. Ibland blev vi ändå glada av flerastyckendrycken (som Ika i rutan kallade den). Och vi åkte till Deluxe, posade vid Domkyrkan och dansade oss igenom skorna. När ditt goda inflytande var totalt fick du mig till och med att spendera natten på Stallarna dagen före tenta. Du får fem toasters. Tummen upp.
Det bästa kanske ändå var våren - att grilla kött på min lilla gräsmatta. Att dricka kaffe på din uteplats. Allt inkluderar mat och kärlek, uppenbarligen. Kan du inte komma hit igen? Jag lovar att följa med till källaren med flyttkartongerna.
Jag låter saklig när jag skriver. Det beror inte på brist på synonymer eller känslor. Det kan vara fint att det viktigaste finns att läsa mellan raderna. Jag saknar dig.
Now there's nothing left
But love enough to feed a family
I just want to feed Emily
With lukewarm English beer
And vegan pancakes
Lurad.
Idag blev jag lurad. Eller jag tycker väl inte att jag blev lurad direkt, eftersom det hela var högst sannolikt att ske. Kristoffer messade och sa att han köpt en tv för 20 000. Jag tänkte alla synonymer för idiot men valde att inte yttra mig. Istället beklagade jag mig för mamma och pappa. Hur kan man köpa en tv för 20 000? Sen slog det mig att jag kanske var den skyldiga. Igår när han sa att han skulle kolla på tv sa jag nämligen sarkastiskt att han ändå inte skulle köpa någon, att han inte skulle köpa någon förrän hans gamla brann upp, och då skulle han inte heller köpa någon utan vänta ett halvår och sen skulle han börja överväga att köpa en tv. Och nu: pang en för 20 000. Det kunde ju bara vara mitt fel.
Men sen visade det ju sig vara en lögn. Familjen Öst satt och skrattade i kanon åt mig när Kristoffer ringde. Han visste att jag skulle gå på det och tycka att han var en idiot. Men som sagt: om någon skulle köpa en tv för 20 000 (men som för övrigt inte har ekonomi nog att köpa toalettpapper på ICA, utan måste planera in storhandlingar på Ö&B) så skulle det vara Kristoffer.
Jag menar: vem köper soffor för 32 000?
Stampar takten.
Så sjukt bra ändå.
Gott nytt friluftsliv.
Hast du Feuer?
I blogge´n missar jag alla högtider. Jag vill hävda bestämt, med risk för att låta torr att det är lika bra.
För att sammanfatta nyårsafton: efter att ha försökt kontrollera mina hormonsvängningar och tillförskaffa mig ett gott humör, begav jag mig till Hestra för att hämta Kristoffer. Någonstans i mitt anletes svett lovade jag Emelie att blogga om henne och trodde faktiskt på allvar att jag skulle ta mig samman. ABER: på kvällen blev det mat, dryck och TP. Jag vet inte varför vi spelar TP (inte ens efter att vi köpt det nya digitala, med en önskan från Kristoffer om att köpa ett TP som han faktiskt kan vinna) Vad ska jag säga? Pappa vann ändå. Pappawikipediaboberg. Det är liksom självklart, han svarar åt oss andra också - när vi inte kan (dvs på 9 av 10 frågor) Förutbestämt. ofrånkomligt, hopplöst. You name it.
- Har du eld? som någon frågade vår värd i Östterike.
- Är påven katolik? som han svarade.
Så känns situationen, när man spelar TP med pappa. Vi behöll i alla fall modet uppe, skålade till tolvslaget och fick såklart uppleva teknikens begränsningar: Kristoffer fick fram sina gott-nytt-önskningar morgonen efter. Alternativet är att smsa långt innan klockan slår tolv: "Gott nytt år! Lite tidigt kanske men jag har en lång lista med en massa sexiga och rika människor att skicka till, så jag börjar med de fula och fattiga först". In your face, liksom. Ett tredje alternativ är ju att inte önska någon gott nytt år. Det kommer förmodligen ändå inte bli särskilt bra. Lågkonjunktur, klimatförändringar, terrorism och nyttighetslöften.
Det två senaste dagarna har jag varit friluftsfrämjande: åkt skridskor på sjön, grillat korv...ja där tog det slut. Så hurtig har jag varit. Kan sammanfattas med: nu luktar mina kläder rök och jag har rödmosiga kinder.