Hellre lite skit hörnen.
Glad valborg. Dagen har börjar precis som man inte förväntar sig: mamma bakade scones medan jag satt vid köksbordet och var slö, Tobias roffade åt sig halva min frukost så jag blev aspissur verkligen och sen sprang vi runt sjön - jag och bror. Det var minst sagt otippat.
Mamma och pappa städar och är allmänt upprörda över att det är stökigt. Men som Tobias sa: hellre lite skit i hörnen än ett rent helvete. Det uppskattades inte sådär överväldigande.
Ikväll bär det av till Ulfshult uppenbarligen. Min pappa är den bästa och kör dit mig efter jobbet.
Nu ska jag köpa korv. (det har blivit en del på sistone men det bästa är ändå folköl och bratwurst med Julia en seg lördagkväll)
Mamma och pappa städar och är allmänt upprörda över att det är stökigt. Men som Tobias sa: hellre lite skit i hörnen än ett rent helvete. Det uppskattades inte sådär överväldigande.
Ikväll bär det av till Ulfshult uppenbarligen. Min pappa är den bästa och kör dit mig efter jobbet.
Nu ska jag köpa korv. (det har blivit en del på sistone men det bästa är ändå folköl och bratwurst med Julia en seg lördagkväll)
Frihet är mitt enda evangelium.
TRISTAN säger:
jag ligger med bena i körs
Some say sexor was a cheese.
TRISTAN säger:
jag säger som jag brukar: sära på bena kvinna, vi ska umgås!
Since you became a VIPerson it's like your problems have all worsened.
- Jaha var det bra så?
- Ja, det är bra så!
- Då blir det 173 kronor.
- Haha jag får inte upp min plånbok!
- Ajdå...
Mannen försöker gräva fram sin plånbok ur bakfickan men lyckas inte.
- Det var hemskt vad den har åkt ner långt...
- Haha!
Mannen fortsätter sina tappra försök att få fram sina pengar. Minuterna rullar, kön växer och han skrattar lite generat.
- Men då...jag fattar inte...
Efter många om och men lyckas han till slut få fram den.
- Det var som tusan! Att den kunde fastna så! utbrister han lättat. Sen vänder han sig mot paret bakom i kön och säger:
- Dagens I-landsproblem! För små byxor och för stor plånbok!
Han skrattar nöjt, drar sitt kort och frågar mig:
- Kan du ta det på tio tusen? Eller ta det på 300 förresten.
Jag lever fortfarande på helgen. Men jag tänker inte avslöja något här. Det vore ju inte så smart - faktiskt dumt till och med.
Till dagen skall bara tilläggas att vi på Hemköp är goda människor. Vi har skaffat ett gemensamt fadderbarn.
För övrigt var det roligt att läsa lönspecifikationen för en gångs skull.
- Ja, det är bra så!
- Då blir det 173 kronor.
- Haha jag får inte upp min plånbok!
- Ajdå...
Mannen försöker gräva fram sin plånbok ur bakfickan men lyckas inte.
- Det var hemskt vad den har åkt ner långt...
- Haha!
Mannen fortsätter sina tappra försök att få fram sina pengar. Minuterna rullar, kön växer och han skrattar lite generat.
- Men då...jag fattar inte...
Efter många om och men lyckas han till slut få fram den.
- Det var som tusan! Att den kunde fastna så! utbrister han lättat. Sen vänder han sig mot paret bakom i kön och säger:
- Dagens I-landsproblem! För små byxor och för stor plånbok!
Han skrattar nöjt, drar sitt kort och frågar mig:
- Kan du ta det på tio tusen? Eller ta det på 300 förresten.
Jag lever fortfarande på helgen. Men jag tänker inte avslöja något här. Det vore ju inte så smart - faktiskt dumt till och med.
Till dagen skall bara tilläggas att vi på Hemköp är goda människor. Vi har skaffat ett gemensamt fadderbarn.
För övrigt var det roligt att läsa lönspecifikationen för en gångs skull.
Änglar får inte samla mina franska kort.
Jag vet en vän som bor i huset intill.
Och hon har lovat mig allt vad jag vill.
Jag vet en vän, som är lika blåögd som jag,
vi borde få det bra.
När mina fingrar inte känner mer.
När mina ögon inte längre ser.
När livet vänder,
ska jag ännu be.
Kom ge mig världen.
Kom ge mig fred.
Kom sänk ditt huvud
och lägg dig ner.
Kom ge mig kroppen.
Kom ge mig allt jag vill
och jag ska stanna kvar.
Och hon har lovat mig allt vad jag vill.
Jag vet en vän, som är lika blåögd som jag,
vi borde få det bra.
När mina fingrar inte känner mer.
När mina ögon inte längre ser.
När livet vänder,
ska jag ännu be.
Kom ge mig världen.
Kom ge mig fred.
Kom sänk ditt huvud
och lägg dig ner.
Kom ge mig kroppen.
Kom ge mig allt jag vill
och jag ska stanna kvar.
När min orm kom bort.
Helgen hägrar och den ska jag spendera med Emelie-jag-bor-i-bor-Andersson. Hurra! Öland är allt en trevlig plats med rätt sällskap. Aber der kleine André ist hoffentlich nicht da. Han får minsann invänta logdansen.
Idag läste jag en skönlitterär uppsats som min syster skrivit.
Den handlar om en flicka som flyttar med sin pappa till Australien. Hennes högsta önskan är att få en egen orm och - tadah - lämpligt nog arbetar hennes käre far som reptiljägare och skaffar fram en ytterst farlig orm. Den sluge jäveln rymmer dock och det hela slutar med att den dödar en massa hundar, katter och människor i en nationalpark. Efter många om och men så tror man att ormen blir avlivad men så kommer den drastiska vändningen: "Några veckor senare efter min orms död började människor försvinna spårlöst och jag förstod genast att Kevin (ormen alltså) levde. "
Jag vet inte hur man ska tolka ett sådant slut men låt oss ändå säga: slutet gott - allting gott.
(jag visste i alla fall inte vad en reptiljägare var när jag gick i femman)
Halva priset, ja.
En helt vanlig eftermiddag vid köksbordet i Gnosjö. Jag är glad och stolt efter något som kan liknas vid förtroende från min överordnade på jobbet. Självklart måste denna glada nyhet göra min bror och kaffekoppen sällskap.
- Vet du? Jag ska få ansvara för godisavdelningen på Hemköp! Kul va?
Tystnad.
- Tjaa vad ska man likna det vid? Som att låta en kleptoman få ansvaret för silvret i en smyckesaffär?
Ni vet väl vad sekunda bananer är?
- Vet du? Jag ska få ansvara för godisavdelningen på Hemköp! Kul va?
Tystnad.
- Tjaa vad ska man likna det vid? Som att låta en kleptoman få ansvaret för silvret i en smyckesaffär?
Ni vet väl vad sekunda bananer är?
Out on the weekend.
Jag saknar dig så.
Think I'll pack it in
and buy a pick-up.
Take it down to L.A.
Find a place to call my own
and try to fix up.
Start a brand new day.
The woman I'm thinking of,
she loved me all up.
But I'm so down today
She's so fine, she's in my mind.
I hear her callin'.
See the lonely boy,
out on the weekend.
Trying to make it pay.
Can't relate to joy,
he tries to speak and
can't begin to say.
She got pictures on the wall,
they make me look up
from her big brass bed.
Now I'm running down the road,
trying to stay up,
somewhere in her head.
The woman I'm thinking of,
she loved me all up.
But I'm so down today.
She's so fine she's in my mind.
I hear her callin'.
See the lonely boy,
out on the weekend.
Trying to make it pay.
Can't relate to joy,
he tries to speak and
can't begin to say.
and buy a pick-up.
Take it down to L.A.
Find a place to call my own
and try to fix up.
Start a brand new day.
The woman I'm thinking of,
she loved me all up.
But I'm so down today
She's so fine, she's in my mind.
I hear her callin'.
See the lonely boy,
out on the weekend.
Trying to make it pay.
Can't relate to joy,
he tries to speak and
can't begin to say.
She got pictures on the wall,
they make me look up
from her big brass bed.
Now I'm running down the road,
trying to stay up,
somewhere in her head.
The woman I'm thinking of,
she loved me all up.
But I'm so down today.
She's so fine she's in my mind.
I hear her callin'.
See the lonely boy,
out on the weekend.
Trying to make it pay.
Can't relate to joy,
he tries to speak and
can't begin to say.
Guten Tag ich will mein Leben zurück.
Alltså, Gott Verdammter är ett underskattat uttryck. När man inte har något bättre för sig kan man alltid hitta bilder där ens rätta personlighet kommer fram. Flickan på bilden har inget med texten att göra.
Idag är det kalasväder och jag utnyttjar det genom att dra ner rullgardinen och bänka mig framför datorn. Jag luktar såklart hallon och fyller mitt rum med jazziga toner.
Igår funderade jag länge på var på grisen man tar det som blir köttfärs, eller rättare sagt fläskfärs. Sen kände jag mig lite dum för att jag inte visste det och ännu dummare för att jag satt och grubblade över något så onödigt. Det är ju inte direkt så att jag har någon glädje av att veta vilka delar på grisen jag öser ner i kvarnen på Hemköp och packar in små svarta lådor, iklädd min röda skjorta och vita plasthandskar.
Ich bin total balla balla. (nu kom en angenäm tanke om satsdelar till mig)
What a pain.
Idag har inte varit en harmonisk dag. Man kan säga att dagen inleddes med att jag ville döda och slutade likadant. Tiden mellan dessa två hållpunkter fick jag fylla ut med förklaringar om varför vi inte hade någon gurka, någon grillkol eller några briketter. Livet är allt en fest.
Idag var det inne en man och handlade med en keps där det stod "I love Hjo". Men så har han ju haft en hjärnblödning också.
Bananas are for monkeys.
Jag vill bara upplysa om att den obligatoriska tröttheten har infunnit sig. Tiden går alldeles för fort fram till klockan två och sen stannar den. Jag har köpt en låtsasklocka som alltid är tio över tio. Det är en bra tid. Så skulle man ha det.
Lägg till ett apljud till bilden så vet ni hur min vardag ser ut.
Tills döden aka Hemköp skiljer mig åt?
Lägg till ett apljud till bilden så vet ni hur min vardag ser ut.
Tills döden aka Hemköp skiljer mig åt?
I stay accused of doing harm.
Det har kommit till min kännedom att nära släkt läser min blogg - hej till er! Det har även kommit fram att de ifrågasätter min trovärdighet och att de har vissa invändningar mot mina välskrivna skildringar. Jag kan bara till mitt försvar säga att de förmodligen känner sig träffade. Dessutom är detta min synvinkel och det alltid finns utrymme för feltolkningar. BURNED.
Hur som haver måste jag alltså nu tänka på vad jag skriver. Eller egentligen inte mer än innan men det bli ju indirekt så. Man vet att varje stavelse är tillgänglig för allmänheten men när man väl får höra att någon läser de menlösa rader man mellan varven lyckas få ner, känner man sig en smula blottad. Det är lite märkligt faktiskt.
Inte för att jag är dum nog att skriva något hemligt eller alltför personligt. Tss, det behåller jag allt för mig själv. "De kallar mig muren" på svenska med härlig balkanbrytning.
Jesus told me: go after every coin like it was the last in the world.
Hur som haver måste jag alltså nu tänka på vad jag skriver. Eller egentligen inte mer än innan men det bli ju indirekt så. Man vet att varje stavelse är tillgänglig för allmänheten men när man väl får höra att någon läser de menlösa rader man mellan varven lyckas få ner, känner man sig en smula blottad. Det är lite märkligt faktiskt.
Inte för att jag är dum nog att skriva något hemligt eller alltför personligt. Tss, det behåller jag allt för mig själv. "De kallar mig muren" på svenska med härlig balkanbrytning.
Jesus told me: go after every coin like it was the last in the world.
Wodka trinkt man pur und kalt!
Schnapps und Bier das rat' ich dir.
Schnapps und Wein - lass das sein.
Med reservation för eventuella felstavelser är detta ett mycket klokt ordspråk som Oma i helgen förmedlade till mig och min familj. Jag fick dock översätta för min bror, eftersom som han är klent begåvad inom språksektorn. Sådär ja, lite förtal såhär i påsktid har väl ingen dött av?
Det blev i alla fall en trevlig påskmåltid. Mormor var festlig såklart och våra samtalsämnen var som vanligt onormala. Mormor berättade om en tradition av generande hårväxt - inga detaljer bör utelämnas i en sådan konversation har jag hört. Vi pratade även om LSD och kom helt naturligt in på att det är ungefär en gen som skiljer schimpansen från människan. Jag är undantaget enligt min bror: hos mig är det bara genen för kroppsbehåring som skiljer. Jag känner att han nog ändå innerst in någonstans kanske tycker om mig en bortsopad smula.
Igår var jag och Snyggjulia på konstrunda i Skåne. Det var verkligt trevligt vill jag lova. Vi insöp vårsolens och konstnärernas inspirationskraft och konstaterade att det finns många begåvade människor. Vi satt vid havet med "solen i håret och vinden i ögonen" under en filt och åt medhavd lunch. Det finns så många lyckliga ögonblick i livet.
På kvällen skrattade vi åt en svensk rysare, drog finurliga ordvitsar och hade det väldigt väldigt gemytligt.
Slanggrymt alltså.
Schnapps und Wein - lass das sein.
Med reservation för eventuella felstavelser är detta ett mycket klokt ordspråk som Oma i helgen förmedlade till mig och min familj. Jag fick dock översätta för min bror, eftersom som han är klent begåvad inom språksektorn. Sådär ja, lite förtal såhär i påsktid har väl ingen dött av?
Det blev i alla fall en trevlig påskmåltid. Mormor var festlig såklart och våra samtalsämnen var som vanligt onormala. Mormor berättade om en tradition av generande hårväxt - inga detaljer bör utelämnas i en sådan konversation har jag hört. Vi pratade även om LSD och kom helt naturligt in på att det är ungefär en gen som skiljer schimpansen från människan. Jag är undantaget enligt min bror: hos mig är det bara genen för kroppsbehåring som skiljer. Jag känner att han nog ändå innerst in någonstans kanske tycker om mig en bortsopad smula.
Igår var jag och Snyggjulia på konstrunda i Skåne. Det var verkligt trevligt vill jag lova. Vi insöp vårsolens och konstnärernas inspirationskraft och konstaterade att det finns många begåvade människor. Vi satt vid havet med "solen i håret och vinden i ögonen" under en filt och åt medhavd lunch. Det finns så många lyckliga ögonblick i livet.
På kvällen skrattade vi åt en svensk rysare, drog finurliga ordvitsar och hade det väldigt väldigt gemytligt.
Slanggrymt alltså.
You're a bit like me.
Kunden som kommer in är tystlåten, på gränsen till otrevligt just på grund av sin tystlåtenhet. Hjärtlig som jag är försöker jag bortse från detta deprimerande faktum och frågar ändå om det var bra så, om han vill ha det på beloppet och om han möjligtvis vill ha kvittot eller om jag ska slänga det.
Lite dum känner man sig alltid när man pratar med en som kunde ha varit en vägg ur konversationssynpunkt. Det är då det är roligt när kunden bakom hälsar överglatt och konstaterar högt att det där "minsann var en talträngd jävel".
Jag kunde inte annat än att hålla med och skratta elakt.
Lite dum känner man sig alltid när man pratar med en som kunde ha varit en vägg ur konversationssynpunkt. Det är då det är roligt när kunden bakom hälsar överglatt och konstaterar högt att det där "minsann var en talträngd jävel".
Jag kunde inte annat än att hålla med och skratta elakt.
Avdankad arm och grå.
Louder than a bomb. Tjoho det känns som om lungorna skulle sprängas. Men sådan tur ska man väl inte ha.
Jag genomled gårdagen utan att bli lurad. Eller det är ju vad jag tror i alla fall. Kunderna var väl inte sugna på att skämta. Det roligaste som inträffade var en ilsken mamma och en livrädd unge.
De hade precis varit inne och handlat när mamma stegar in med ungen i släptåg och säger med en minst sagt tillrättavisande ton: "Nu får du tala om för flickan här vad du har gjort!" Ungen står helt tyst och tittar på mig med stora blanka ögon och underläppen darrar. I handen håller han en förpackning med godis i modell "ploppa-ut-genom-foliet-och-ät". Två av godisbitarna är borta. När den lille pojken inte får fram ett ljud förklarar mamman: "Ja, han trodde att han hade köpt den." Sedan betalar de och går ut.
Mamma hittade förresten min tandställning i helgen efter en obestämd tids frånvaro. På elementet i köket. Jag tyckte det var komiskt men mamma lider numera av det faktum att hon inte städat på elemenet under en mycket lång tid. Man kan då vända på allt till sin egen nackdel. Om man bara anstränger sig. Jag lyckades i alla fall trycka in den i munnen efter många om och men - fresh. Det resulterade i en enorm smärta dagen efter.
Igår låg jag och grät framför Pride & Prejudice. Jag tyckte alla var så vackra. Sen kunde jag såklart inte sova så jag konstaterade att jag fortfarande kunde ganska många verser av Sven Dufva utantill. Respekt.
Jag genomled gårdagen utan att bli lurad. Eller det är ju vad jag tror i alla fall. Kunderna var väl inte sugna på att skämta. Det roligaste som inträffade var en ilsken mamma och en livrädd unge.
De hade precis varit inne och handlat när mamma stegar in med ungen i släptåg och säger med en minst sagt tillrättavisande ton: "Nu får du tala om för flickan här vad du har gjort!" Ungen står helt tyst och tittar på mig med stora blanka ögon och underläppen darrar. I handen håller han en förpackning med godis i modell "ploppa-ut-genom-foliet-och-ät". Två av godisbitarna är borta. När den lille pojken inte får fram ett ljud förklarar mamman: "Ja, han trodde att han hade köpt den." Sedan betalar de och går ut.
Mamma hittade förresten min tandställning i helgen efter en obestämd tids frånvaro. På elementet i köket. Jag tyckte det var komiskt men mamma lider numera av det faktum att hon inte städat på elemenet under en mycket lång tid. Man kan då vända på allt till sin egen nackdel. Om man bara anstränger sig. Jag lyckades i alla fall trycka in den i munnen efter många om och men - fresh. Det resulterade i en enorm smärta dagen efter.
Igår låg jag och grät framför Pride & Prejudice. Jag tyckte alla var så vackra. Sen kunde jag såklart inte sova så jag konstaterade att jag fortfarande kunde ganska många verser av Sven Dufva utantill. Respekt.