Eftersom jag har långtråkigt och snokar i Kristoffers dator:


En gammal bild som Julia lät utgjuta sin kreativitet över.
Jag sitter alltså i Hjo, efter en lång bilfärd. Det kändes som äkta lyx att inte behöva åka kollektivt - tack Frida!
Jag är dödstrött. Men solen skiner och man BORDE gå ut.
Tentan är redan glömd. Nu kanske jag kan börja sova igen. Det vore angenämt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback