sotto voce

Nu är jag i Paris. Jag har blivit kär: i Jonnas lägenhet. Hade egentligen tänkt lägga upp lite fina bilder, men något i min tekniska natur begränsar mig. Hur som helst, det här är det ultimata bohemboendet, en liten takvåning med ett sovloft, träbalkar i taket och en öppen spis. Och i ordet bohem ingår på något sätt att det kostar multum, men ska se ut att inte kosta så mycket. Här har du det: 25 kvadratmeter för 8000 i månaden. Hurra.

Resan hit gick kalas. Jag varken dog eller blev självmordsbombad. Min enda motgång var allt väntande och en transfer på Charle de Gaulle som jag inte visste att jag skulle ta. Men jag hookade upp med en tjej som såg lika vilsen ut som jag. På min underbara engelska frågade jag: is this the train to Paaaris? Hon tyckte säkert att jag var dum i huvudet, eftersom det inte var något tåg. Aber. Det är bara att svälja logiken och spela dum.

Snart ska jag bege mig ut på äventyr. Tänker dock inte stressa. Jag kommer ändå hinna gå vilsen.

Jonna har ritat en karta till mig. Den är inte skalenlig, jag får huvudvärk!